Med skogen som vindskydd
och en burk konservmat i handen
är jag lycklig

Med vilt som vän
och elden som värme
är jag trygg

Med himlen som tak
och noll med släktkalas
är jag fri

Och ut till friheten dras jag
till vargarnas ylande natt

För inget skrämmer mig längre
nej jag bryr mig inte ett skvatt